Boulevard of broken dreams, Green Day
Ni har fått se och höra låten "Boulevard of Broken dreams" i all former de senaste dagarna... Med en orkester, med fiol och såklart med cello. Även i noter har ni fått se låten. Det finns fortfarand mycket kvar. Jag hittade en cool version med låten på trumpet. Wow, är ett ord om beskriver det perfekt. Men, vi har så många dagar på oss - Så efter de 6 juni så fortsätter vi med "Boulevard of broken dreams". Nu däremot - Ska ni få höra hur självaste låten i sång.
- Coolt. Wow. Gilla - Dessa ord är en perfekt beskrivning av låten. När jag hör låten med gruppen Green day, jag får en helt annan bild av låten då. Eller en annorlunda passar nog bättre. Jag har samma bild i huvudet men samtidigt inte... Det är en sådan skillnad att höra låten i sång och att höra den spelas på ett instrument, cello, fiol eller i en orkester.
- Jag tycker iallafall att ni ska ta er tid att lyssna på detta, för det är det värt -
Det kommer som sagt mer "Boulevard of broken dreams". Lite om gruppen Green Day och efter den 6 juni kommer det lite fler versioner av låten.
- Känner att vi behöver lite cello emellan, så i helgen får ni lite cello + lite annat roligt. Absolut inget att missa. Så ta er en tur förbi här i helgen vet ja!!
Cellokramar <3
Boulevard Of Broken Dreams (Green Day) - Orkester
Jag har hittat lite olika versioner av låten "Bouelvard of broken dreams" när den spelas i orkester.
Hittade ingen speciellt bra, förutom denna. Det här var den bästa jag hittade. Bäst kvalite, ljudet låter bäst här. Låten låter liksom mer påriktigt här... Inget jag upplevde i de andra jag hittade.
Det låter så bra om den här orkestern, de låter proffsigt. Känner att jag den där känslan, av proffsig, av vissa videor. Vissa låtar, vissa orkestrar. Just det här är en sådan orkester och låt.
- Men låten - Jo jag gillar faktiskt låten i orkesterform. Det låter så maffigt. Det låter så häftigt, "så wow, vilken bra låt det här är!". Jag tror ärligt talat att jag gillar låten bättre i orkesterform än solo. Det låter så mycket mer, det låter som att det är så låten ska låta.
Kramar <3
I vanliga fall...
I vanliga fall skulle jag nu suttit här och skrivit en sammanfattning av tisdagens orkester och måndagens cellolektion. Men jag skrev ju en liten sammanfattning redan igår... Och orkester det var det ju inte den här veckan. Inte förra veckan eller. Då var det ju konsert, så då skrev jag ju en sammanfattning av konserten.
Nästa vecka kommer det inte bli någon orkestersammanfattning och inte heller någon cellolektionssammanfattning - Däremot sammanfattning av konsert två dagar i rad! Och såklart terminssammanfattning på torsdagen...
Sedan då? Det kommer ju inte komma några sammanfattningar alls på onsdagar under hela sommarlovet. Tanken känns rätt konstig att tänka just nu faktiskt, men med tiden under sommarovet kommer jag väl vänja mig. Den 20 juni får ni en liten sammanfattning av en liten rolig grej... Vad kan det vara? Inget jag tänker skriva om just nu, utan skriver om det när det närmar sig.
Den 10 augusti då blir det en sammanfattning av pianolovet.
Slutsatsen blir att jag inte kommer skriva några vanliga sammanfattningar föränn någon gång i september. Den tanken, ojoj. Somsagt, jag vänjer mig. Det kliar så mycket i mina fingrar efter varje måndag och tisdag. "Måste få ner allt som jag tänker på!" Nu kommer jag inte ha samma känsla föränn i september... "Måste få ut allt". Något slags behov, ett måste.
- Blev något slags sammanfattningprat idag. Istället för en vanlig sammanfattning... Så det blev ju på sätt och vis någon slags sammanfattning av hur sammanfattningar kommer se ut här under den närmsta tiden.
Många kramar <3
Johann Pachelbel
Johann Pachelbel föddes år 1653 i augusti i Nürnberg och dog år 1706 den 3 mars. Han blev alltså endast 53 år gammal. Pachelbel var en tysk kompositör.
Han levde under barockens tid (Barocken - Det kanske ni får veta mer om någon gång?)
Johann Pachelbels pappa hette Wilhelm Hieronymus Pachelbel.
Bachs son, ja ni vet ju vem Bach är - http://celloliv.blogg.se/2013/february/johann-sebastian-bach.html#comment - Bachs son känner vi ju inte ännu... Kanske gör vi det snart? I vilket fall som helst, Bachs son berättade att Johann Sebastian Bach beundrade Pachelbel mycket.
Johann Pachelbel tjänstegjorde som hovorganist i Eisenach, Erfurt, Stuttgart och Gotha innan han år 1695 blev organist i Sebalduskyrkan i Nürneberg.
Pachelbel var en av de största på sin tid i orgelmusiken. Han skrev mycket olika verk i orgelmusiken, både kyrklig, profan, kammarmusik och sånger. (Säkert mycket mer)
Mer om Pahcelbel? Skriv!
Boulevard of broken dreams - Fiol
Ni har fått höra "Boulevard of broken dreams" på cello och ni har fått se låten i noter.
Här hör vi låten på fiol! Wow säger jag, tjejen som spelar är ju riktigt duktig!
Såg i en kommentar att det var inspelat för två år sedan, så hon är säkert väldigt mycket duktigare nu. Tror ni inte det? Hon var ju redan här väldigt duktig - Måste vara ännu duktigare nu alltså!!
- Låten är ju ingen skillnad mot hur den låter på cello. Ljusare på fiol. Men jag, det är ju exakt samma låt.
Såg i en kommentar att det var inspelat för två år sedan, så hon är säkert väldigt mycket duktigare nu. Tror ni inte det? Hon var ju redan här väldigt duktig - Måste vara ännu duktigare nu alltså!!
- Låten är ju ingen skillnad mot hur den låter på cello. Ljusare på fiol. Men jag, det är ju exakt samma låt.
Skulle vilja hur höra hur den låter med fiol och cello tillsammans. Hittat några versioner med låten i orkester. Hm... Där hör vi ju låten med både cello och fiol. Ni kanske får höra det till helgen?
- Själv är jag fortfarande nyfiken på hur låten låter i sång...
Sammanfattning (Sista cellolektion för termin) 27 maj
Det känns så konstigt, så märkligt - Att det faktiskt var sista cellolektionen för terminen igår.
Måste ta in den tanken. Det är nog det veckan kommer gå till, att ta in denna tanken och även lite andra små tankar. För mig kommer det bli en riktig tankevecka.
Att det faktiskt var så många veckor sedan som vårterminen 2013 började, det känns så. Att tiden verkligen flyger iväg... Som jag skrev igår, det där kommer jag upprepa när hösterminen 2013 är slut.
Men... - Nej, jag orkar inte börja skriva på något riktigt långt nu. Att jag faktiskt kommer sitta här och skriva om ett år. Efter ännu två terminer, efter hösten 2013 och våren 2014. Jo, det är jag säker på. Det kommer jag göra. Jag undrar lite vad jag sitter här och skriver då? Efter den här terminen, framförallt den här terminen, men även förra terminen har jag helt ändrat tankebanor. Jag har fått ett helt nytt tankesätt sedan förra sommaren. Helt, helt, helt... Annorlunda. Kommer jag ha ännu annorlundare tankebanor efter nästa termin? - Jag känner mig så stark, så mycket starkare med cellon av dessa nya tankebanor. Det är verkligen något jag hoppas på att få med mig in i hösten år 2013.
Det känns så konstig att sitta här och skriva något riktigt. Inte för att jag inte skrev på riktigt för ett år sedan, men att jag inte idag bara klottrar ner något. Utan att jag verkligen skriver vad jag tänker.
- Nej det var en sammanfattning jag skulle få ner här -
De senaste veckorna har jag varit väldigt nöjd efter cellon!! Kanske för att alla dåliga dagar med besvikelse faktiskt lönar sig i slutänden? Kanske för att besvikelsen faktiskt ger resultat? Det är just därför jag alltid fortsätter kämpa, både med cellon och med annat. Cellon får mig att kämpa vidare med allt det andra.
Efter de senaste måndagarna och tisdagarna har jag burit med mig ett leende hela veckan. Ett riktigt Hannaleende. Något jag inte gjort efter måndagar och tisdagar när jag bara haft ett ord i huvudet. Besvikelse. Med besvikelsen så har jag i stort sett gått och tänkt på det hela veckan. Det har slunkit in ett litet, riktigt, verkligt, leende då och då under veckan. När jag är så nöjd efter cellon, då slinker det där leende in mest hela tiden.
Jag fortsätter kämpa för att jag vet att det lönar sig i slutänden, jag vet att jag kommer vara nöjd i slutänden, att jag kommer le i slutänden. Jag kan inte lämna en konsert, en termin bakom mig med ordet BESVIKELSE i huvudet. Det går bara inte. Då vet jag inte riktigt... Just därför, just därför fortsätter jag.
- Övade på konsertlåtar igår, det kändes bra faktiskt. Känner mig rätt säker på låtarna som ska spelas de närmsta konserterna. "På ett berg", "Jugo", "Natt i Moskva", "Katyush", "Telemann Sinfonia" och "The James Bond theme". Känns skönt att jag känner mig säker på dessa låtar.
Känner mig redo för dessa konserter nu, vilket jag bara för några veckor sedan inte skulle skrivit att jga gjort.
Det här skulle vara en sammanfattning av igår. Vad blev det istället? Ord, ord och ord. Tankar, tankar och tankar. En del tankar och ord för en sammanfattning av terminen. Behövde få ut allt. TACK för att du läste :-)
Kramar // Hanna
Hanna, kom ihåg att du är speciell. Att du är underbar. Att du är duktig.
Kom ihåg att fortsätta kämpa. Ge aldrig upp... - Fortsätt, fortsätt, fortsätt.
Du känner glädje, du ler när du tror på dig själv, på den du är och på det du är... Hanna/Cello-Sally
Boulevard of broken dreams - Cello
Här hör vi låten "Boulevard of broken dreams" som jag delade med mig av igår, fast då i noter, här på cello.
Måste få säga att jag gillar låten - Den låter liksom häftig. Och då menar jag inte häftig sådär, utan på ett speciellt sätt. Häftig på ett alldeles speciellt sätt... - Nej jag vet själv inte riktigt vad jag menar med det?
Ordet häftig beskriver helt enkelt den här låten i min värld.
- Tycker ni inte att tjejen spelar grymt bra? Det tycker minsann jag!
Hittat en väldigt fin version av låten fast på fiol och även i orkester. Sedan kanske ni är nyfikna på hur låten låter i sång? Den här veckan blir det en riktig "Boulevard-of-broken-dreams-vecka".
Tillbaka blickar...
Tittar tillbaka på gamla cellopapper, cellonoter, ja allt som har med cello att göra - Då jag plötsligt hittar ett papper. Ett alldeles speciellt papper. Den 28 september 2009, hösen 2009. Detta datum är lite, eller väldigt mycket speciellt för mig. Det var nämligen så som jag började spela cello...
Det måste varit under samma tid som jag gick, eller fick gips. Ja, det där med gipset är en lång historia.
Jag var på frilufsdag ute i skogen. Sprang runt och hade det så bra. Men så plötsligt. "Hallå, jag kan inte stödja på foten!" - Ja, kan ni gissa vad som hade hänt då? Jo, en spricka i foten. "Suck".
Det är nog ända gången något verkligen hänt mig på riktigt.
Så första gångerna... Eller några gånger, måste varit under tre veckor, var jag nog på cellon med gipsad fot.
Även om jag inte kommer ihåg det, så kan jag nästan tänka mig det. Kan nästan föreställa mig det när jag tänker tillbaka, får tillbaka blickar...
- Låter tiden rulla på. Nu är det en vecka, prick en vecka kvar till nästa konsert. Ja, ni lär märka när det är. Då blir det fullt ös här. Två konserter nästa vecka, en på måndagen och en på tisdagen. Jag ser framemot det! I veckan blir det öva, öva och öva. Ett enkelt ord, något enkelt att göra.
Både på tisdagen och på onsdagen får ni alltså konsertsammanfattning och på Sveriges nationaldag så blir det terminssammanfattning - Något som jag börjar få ihop i tankarna - Frågan är bara hur det blir i skrift?
- En dag i taget Hanna, en vecka i taget! Nu kör vi!!
Måste få säga att jag känner mig så stark nu. Det är en härlig kännsla att ha, efter alla dåliga dagar, efter besvikelse. Jag andas riktigt ut dessa veckor. Speicellt den här veckan...
Tid, tid, tid
Är inte tiden märklig? Den bara flyger iväg. Jag tyckte ju att det var precis som jag gick ut sexan, som jag började sjuan, som nyårs afton var, som julafton var, som höstterminen 2012 tog slut... Jag skulle kunna räkna upp minst hundra saker till. Började jag inte spela cello igår? Känner att jag inte riktigt hängt med.
Igår? Nej, tänk att det faktiskt var för ungefär fyra år sedan. Helt... Tiden. Nej jag förstår mig inte på tid.
Snart kommer jag väl skriva något i stil med, var det inte igår som hösterminen 2013 började, var det inte igår som jag började åttan, var det inte igår som jag... Och så är det julen år 2013.
Med den här farten kommer väl sommaren ta slut på en dag. Man tänker ju lite så. Jasså, var sommaren så kort? - Den frågan kommer jag säkert ställa mig när sommaren är över.
- Nej, nu tar vi en dag i taget Hanna! -
Juste ja, idag var det ju sista cellolektionen för den här terminen. Juste... Var det inte igår som vårterminen 2013 började? Nej det var ju för flera veckor sedan. Ja, precis Hanna.
Förr, förra (Fick tänka till där.) veckan var det sista orkestern för terminen och förra veckan var det konsert. Jag är glad att det är den här måndagen kvar ,och faktiskt nästa vecka också, med cellon. Ja, nästa vecka är det ju konsert. Då när jag får en ny chans på "James Bond theme" och "Telemann Sinfonia" - Det ser jag framemot.
- Det mesta handlar om tid idag, känns som att jag upprepat ordet tid här flera gånger nu -
Jag låter tiden fortsätta rulla, det är ju faktiskt ändå skönt att tiden hela tiden rullar på. Tänk om tiden stod helt still hela tiden. En värld utan tid. Nej, det skulle ju faktiskt varit värre... Jag tar emot tiden med ett leende. Med ett leende, jag är glad att tiden flyter på.
Kramar <3
Här har vi någonting...
- Wow Hanna! Vad du hittar mycket spännande...
Här har vi låten "Boulevard of broken dreams", ingen låt jag hört innan. Så den var alldeles ny för mig.
Hittade detta genom klippet ni fick se igår, "Hedwig's theme". När jag sökte reda på mer så fick jag se flera versioner med låten på cello, även någon med fiol.
Jag tänkte dela med mig av det i veckan, redan imorgon faktiskt. Så ifall ni är nyfikna på hur det låter...
Själv gillar jag det, ja iallafall på cello, längre än så vet jag inte ännu. Har nämligen inte hört någon version när gruppen Green Day, som faktiskt gjort låten, sjungit den ännu. Men det lär både jag och ni veta innan den här veckan är slut!
Harry Potter-"Hedwig's theme" on cello
Det var genom detta klipp, denna låt, som jag hittade noterna till låten "Hedwig's theme" - Noterna som ni fick se här: http://celloliv.blogg.se/2013/may/jag-som-ar-sa-duktig.html#comment
Visst låter det riktigt bra!
Satsar på att få en inspelning så småningom på den här låten, om några veckor.
Den är ju ändå rätt enkel så det lär funka :-)
Men först, ska jag fortsätta leka mig fram bland dessa noter - Och även andra noter...
Sålänge, lyssna och njut av detta och klicka in på tjejens facebooksida - https://www.facebook.com/#!/AlexandraMarieEwing?fref=ts
Cellokramar <3
OBS: Hittat fler spännande saker. Kanske kan ni få se det imorgon?
Jag som är så duktig...
Eftersom att jag är så duktig på att vara ute i internetvärlden... - Så har jag nu hittat dessa noter till låten "Hedwigs Theme" som vi spelade i orkestern också. Fast det var helt andra noter då.
Såg nämligen en video, där den här låten spelades, så tänkte jag att "Nämen det här måste jag ha i noter"... Tänkte fråga tjejen som spelade i en kommentar, men så såg jag en annan kommentar.
"Noter finns på min facebooksida" - Klickade mig alltså in på den här facebooksidan och där fann jag dessa noter.
Sparade noterna, skickade iväg låten till mamma som skrev ut och nu står de här på notstället.
Spelat lite på låten och tycker att dne är rätt enkelt faktiskt.
Det finns egentligen inget svårt med den här låten... Kanske kan bli en inspelning till juni?
Cellokramar <3
Halo Theme, Lindsey Stirling and William Joseph
Vår kompis Lindsey Stirling... Tjejen som vi sett mycket av här har kommit tillbaka med något alldeles nytt - Så lyssna och njut!
Jag får inte riktigt till någon så bra beskrivning till den här låten. Ibland får jag ju till riktigt sådana där bra beskrivningar.
- Det låter så maffigt, så "pang bom, vad bra det låter". Jag får riktigt den känslan av det här.
Pianot och fiolen går så bra ihop... - Jag säger bra, lyssna så förstår ni.
Det låter som en berättelse, om ni förstår mig där.
Jag förstår ärligt talat knappt mig själv där, men någon tanke ligger bakom det.
Massvis kramar <3
Sommaren är kort
"Sommaren är kort"... En riktigt härlig låt faktiskt!
Har låten i noter, så kanske jag kan spela in det nu någon gång?
Anledningen till att jag egentligen lägger ut det här, förutom att låten är så fin, är att den påminer om "På ett berg" som jag fick i måndags. Inte samma text men samma melodi, ungefär.
Jag tycker låtarna liknar varandra mer och mer när jag hör de... Är det bara jag som tycker så?
Låten "På ett berg", kunde ni höra i detta inlägg - http://celloliv.blogg.se/2013/may/pa-ett-berg.html#comment - Jo, jag måste säga att jag tycker låtarna påminer om varandra.
Det är nästan så att jag kan sjunga på "Sommaren är kort" medan jag spelar "På ett berg"...
- Måste säga att jag just nu håller med låtnamnet "Sommaren är kort", för det är den ju verkligen... Sommaren är faktiskt väldigt kort - Så passa på att njuta av sommaren. Ta vara på dagarna!!
Cellokramar <3
Mitt under konserten, mellan två låtar börjar "Hedwig's theme" ljud någonstanns från publiken.
Jag vet direkt var det kommer ifrån... Han tittar liksom ner i skärmen, han rodnar lite... Jag sitter unegfär mittemot honom. Riber...
Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, men jag var tvungen att le, skratta lite grand.
Det kanske var bra? Att jag blev mer avslappnad av det? Så kan det kanske vara, det gick ju så bra efter det där leendet. Du är för söt Riber! Jag älskar dig!
- Det kommer fler konserter Riber, kanske ska du ta tag i filminspelningen då också? Du fixar ju det galant -
"Upplev" cellokonsert, den 21 maj 2013
Jag har i stort sett faktiskt redan delat med mig av dessa låtar - Men försöker hitta lite nya versionenr av låtarna här. Lyssna och njut!
"Air from the peasant cantata" - En riktigt vacker låt, av Bach.
Låten påminer väldigt mycket om "Nu grönskar det", men det är för att detta är liksom orginalet.
(Om jag nu inte skriver helt fel) - Just detta ni hör ni i videon hade inte vi. Det låter inte så iallafall.
Det låter lite så, men tror vi hade någon annan version av låten.
Här hör vi "The James Bond theme". Jag tycker låten blir coolare och häftigare för varje gång jag hör den.
Håller ni inte med mig av att det här, det låter riktigt sådär coolt, häftigt, maffigt?
Mont Norman är kompositören bakom denna fina låten!
"Hedwigs Theme" som vi spelade på orkestern - Fast då en annan version - Hittade denna version.
Blev väldigt glad! Försöker mig på det så får vi se vad det blir för resultat?
Låten är skriven av J. Williams, som ni säkert vet.
Här hör vi alltså "Visa vid vindens ängar" både spelas på fiol och sjungas. Han som sjunger, han har faktsikt skrivit låten och heter Mats Paulson. Alexander Rybak som spelar fiol, han van Eurovision song contest år 2009 med låten "Farytale".
Här hör vi alltså låten "Telemann Sinfonia" - Jag är rätt säker på att detta är samma version som vi spelade. Låter det inte maffigt? Känner att jag blir riktigt peppad när jag hör detta, peppad till att "Hanna, såhär bra låter det faktiskt" - Till att det kommer gå ännu bättre den 4 juni på denna låten!
Här hör vi den fina låten "Beauty and the beast". Det är inte samma version av låten som vi spelade.
- Ärligt talat, versionen vi spelade är mycket finare faktiskt! Men det här, det är ju underbart det med!!
Han som skrivit låten heter A. Menken
Sista låten vid spelade igår var "Mamma Mia", som ni säkert känner igen.
Andersson, Ulvaeus har skrivit låten. - Låten sjöngs av gruppen ABBA som ni säkert känner till...
Vi hade inte riktigt denna version, en lite annrolunda version.
Men visst låter det grymt om det här? Det tycker minsann jag!
- Ni har nu fått uppleva den här konserten genom mina tankar, genom bilder och musik.
Även om ni aldrig kommer få uppleva allt på riktigt, så kan ni ju tänka er när ni läser, när ni hör musiken och ser bilderna...
- Det var inte bara vi som spelade, utan det var runvandring. Alltså att det gick runt, med lite olika roliga grejer.
- Nästa konserter lär vi märka när de är...
Många kramar, från en liten cellist <3
Cellokonsert 21 maj, sammanfattning
Först ville jag bara krypa in under en filt och blunda, tänka igenom allt, och slappna av.
Men efter uppmuntrande ord från en fin vän, efter en lillebrorkram och lite tid för mig själv kände jag mig rätt så stark.
Efteråt hade jag en helt annan bild av helheten, av hur nöjd jag var, över vad jag var nöjd med och inte nöjd med än innan. Innan på orkesterrepitionerna.
Efter att nu ha hört alltihop på kameran, så känner jag mig väldigt nöjd - Det känns så skönt!
Nu kan jag på riktigt le. Ett riktigt leende.
Jag har både skrivit om bra och dåliga dagar efter orkestern här. Vissa veckor har jag varit väldigt nöjd, för att i nästa vecka ramla ner till botten igen. Helt raka motsatsen till nöjd - Jag skulle kunna rita upp en linje för hur det varit den här terminen.
Jag är så... TACK, tack för att jag fick ut allt, eller det mesta i varje fall. TACK, tack för att jag fick till det. TACK, tack för att jag får bära med mig ett riktigt leende.
"Air from the peasant cantata" gick bra - Det var vid C som jag först tyckte att det inte alls lät bra. Men efter en paus i takt 26, så tyckte jag det lät hyfsat faktiskt. Annars är jag väldigt nöjd med den här låten.
Första takterna i "James Bond Theme", går ju riktigt bra nu - Inte sådär "Pang bom, vad bra det här låter Hanna", men inte heller motsatesn till den meningen. Utan någon stanns däremellan.
Tappade bort mig vid E lite grand så var inte riktigt beredd i takt 53. Spelade sista takten iallafall, och det. Det är ju det bästa. Att jag spelade sista takten lyfter liksom bort de där andra takterna från 53-56.
Jag vet inte om jag var lite seg på "Hedwigs Theme", det kändes så. Men jag kan ju ha helt fel - Iallafall känns det så efter att jag titta på inspelningarna från kameran. Det såg bra ut iallafall och jag nöjer mig med det. Sista takten behöver jag knappt nämna, när jag är nöjd med resten så, nej jag orkar inte tänka på den.
Sista takten blir så fjuttig när jag är nöjd med resten av låten.
"Visa vid vindens ängar" är jag faktiskt väldigt nöjd med - Annat har jag inte att skriva om låten... Skulle velat ha en insplening känner jag på den låten, menmen. Jag intalar mig att det lätt riktigt bra om låten, jag har den bilden i huvudet. Så fortsätter att bära med mig den här bilden.
"Telemann sinfonia" gick ovanligt bra - Första gången det kom en sådan takt som i takt 7, hängde jag inte med riktigt, andra gången gick det bättre.
Helnoterna gick hyfsat bra dagen till ära - Så det enda egnetligen det var åttondelarna som börjar i takt 43 till 49. Det blir så... Fel om jag hoppar in plötsligt efter att ha tappat bort mig på helnoterna.
Men med helheten av låten är jag ändå nöjd faktsikt.
"Beauty and the beast" vet ni ju hur den brukar gå nu? Det finns ett ord som beskriver den här låten perfekt. Nöjd.
"Mamma Mia", sista låten som spelades... - Gick ungefär som på repetitionerna. Det kanske fanns något litet mer ändå? Kanske fick jag till de där takterna vid A och i sista takten vid D tex. Inte hundra procentigt men lite mer ändå, lite bättre.
- Bär med mig denna glädje nu. Med det kommer jag fortsätta, bära med mig glädje.
Glädje och leende!! Två små ord... Men det är så mycket mer än så. Glädje är verkligen något stort, och ett leende, det är något riktigt stort det med.
Jag är glad att jag får en till chans på "The James Bond theme" och "Telemann Sinfonia" den 4 juni - Då går det ännu bättre på dessa två låtar? Vi satsar på det!
Konsertbilder från cellokonsert 21 maj 2013
Låt bilden tala - Under cellokonsert.
Den här bilden togs innan vi hade börjat spela, så om jag ska gissa mig på vad jag satt och tänkte på här... "Gör ditt bästa Hanna, det är då du får resultat"... Tittar ju verkligen rakt in i kameran här.
Men tittade väl på kameramanen (Riber) i just den stunden.
Här ser vi hela orkestern KORK - Fullt spelande! Fullt ös. Det låter ju riktigt bra!
Ser ni mig? Jag sitter ju där bakom... Man ser mig sticka upp där lite på sidan.
Jag måste få skriva att det känns så himla, hm, maffigt att se alltihop från kameran.
När jag spelar sitter jag ju mitt i alltihop - Då vet jag jag inte hur det ser ut, hur det låter.
Då är jag så inne i vad jag gör - Men efter att sedan ha tittat på alltihop via kameran känner jag så... Om jag inte var nöjd innan kan jag inte annat än vara mycket nöjd efter att ha hört hur det låter.
Det låter så bra, utanför, i kameran - Jag blir så glad, känner mig så nöjd när jag hör och ser.
En cello. Tillsammans är vi något stort Sally - Tillsammans gör vi något, tillsammans bildar vi något.
Något som... Som låter riktigt bra! Något att vara nöjd och glad över.
- Jag låter dessa tre bilder tala till er. Tala om för er hur allt var och kändes för mig...
Bilderna tagna av lillebror (Mobilkameran) mamma (Canon EOS 1100D)
Konsertdesign 21/5 2013
Här har vi då mig och cellon! Fotografen som stod bakom kameran, det var lillebror Riber.
Den här bilden togs precis innan jag skulle iväg till Brommaplan för spelning :-)
Byxor: Lindex
Lila T-Shirt (Som inte syns på bild) : Cubus
Blomig blus: Kappahl
Hade även en svart kofta över under konserter, frös så... Vet inte riktigt varför? Denna svarta kofta ser ni först på konsertbilderna, men jag skriver redan nu att den kommer från New Yorker.
Låt mig andas!
Låt mig andas nu! Andas ut...
Kan redan nu skriva ner några ord - Jag är hyfsat nöjd.
Jag fick en helt annan bild nu, eller bild, jag vet inte riktigt vad jag ska använda mig utav för ord, av helheten.
Hade helt andra saker som jag var nöjd och mindre nöjd med. Helt andra partier - Ni får läsa sammanfattningen imorgon helt enkelt. Då lär ni förstå mig bättre... :-)
Många kramar, från mig <3
Kopplar bort allt
Helst av allt skulle jag just nu vilja krypa in under en filt, blunda och koppla bort alla ljud. Koppla bort allt och alla runt omkring mig.
Bara vara under den där filten och kunna vara Hanna. Nej, inte för att jag just nu inte är Hanna. Men kunna... Hm... Måste få fram rätt ord. Kunna tänka. Kunna andas.
Vill ha fram rätt ord!!
- Nej, men av det här fick jag väl fram en del små ord, en del tankar som bubblar runt därinne just nu - Som brinner därinne för att utrycka mig lite mer mitt i prick. Brinnande, eldiga tankar. Där fick jag till det.
Men ni lär ju få uppleva fler tankar innan den här dagen är slut!
En stor dag...
... Idag är det en alldeles speciell dag... För det är konsert!
Det börjar kännas att det är konsert idag. Jag känner att jag inte riktigt kan sitta stilla, måste andas frisk luft, måste röra på mig. Måste, måste...
Det börjar inte föränn 18.00 - Jag ska inte spela föränn 19.30 - Men det är öppethus så det börjar redan vid 18.00 tiden och så kommer det vara lite olika grejer på G därborta.
Mamma kommer få leka fotograf. Bilder och filmer ska det minsann bli.
Hoppas på att jag kan få upp någon bild här sedan, filmerna kommer jag tyvärr inte lägga ut.
- Funderat på att klippa ihop allting, efter de här konserten, till en film, "Vårterminen 2013, Konserter".
Jo, det tänker jag göra. Gjorde en liknanade film för ett tag sedan, förra året, nej men i december var det nog. Den blev riktigt bra, så då kanske denna blir ännu bättre?
Jag lyssnar på låtar, pepp, pepp och hemma blir det spelning, övning, pepp, pepp.
Ska försöka kämpa på, göra mitt bästa, försöka få ut allt jag har i mig - Så får vi se hur långt jag kommer med det.
Nej hörrni, vi hörs imorgon, då massvis om konserten!!
Cellokramar <3
- Ungefär 10 timmar kvar -
På ett berg
Låten som jag fick igår på cellolektionen, "På ett berg" som låten heter.
Jag hittade ingen bra version med något instrument på låten, däremot hittade jag detta.
Är inte tjejerna duktiga? Jo, det tycker minsan jag!
En sak jag tänkte på väl hemma var att låten påminer lite på "Sommaren är kort"... Men jag vet inte om det är den låten som satt sig i mitt huvud så att jag tycker alla låtar liknar den.
Nej men lite påminer de väl om varandra? Låtarna har ungefär samma melodi, lite annorlunda, och olik text. Men annars... Ja, jag vet faktiskt inte riktigt.
- Njut av dessa röster. Njut av musiken -
Vad är det för dag?
... Jo... Det är måndag!
Under veckan har jag suttit ner med cellon väldigt mycket, tycker jag skrivit så varje måndag de senaste veckorna, men jag skriver bara ner sanningen.
När jag skriver att jag suttit ner med cellon menar jag, 1-2 timmar varje dag. (Ungefär) - Det har varit väldigt skönt. Har kört igenom alla konsertlåtarna om och om igen.
Så just nu går jag runt och har alla konsertlåtarna i huvudet, speciellt "Hedwig's theme.
En annan låt jag just nu har i huvudet är "Så mörk är natten"... Hm, en jullåt. Det känns lite fel att gå runt och småsjunga på den låten nu, nu när det snart är sommar.
Kanske går jag runt och sjunger på "Nu grönskar det" i jul då?
- Räknat ut att jag inte spelar 23 takter, av hela 86 i "Telemann Sinfonia". Det låter väl ändå rätt bra? Jo det tycker jag. Resten spelar jag ju, alltså, hela 63 takter i låten som jag spelar.
Känner att jag blir lite mer taggad, peppad, starkare av den där uträkningen.
Det enda som egentligen förstör dessa tre ord är att just, en del av dessa 23 takter spelas på raken efter varandra. Det måste ju se jättekonstigt ut för de som tittar på när jag inte spelar flera takter på rak.
"Hm, varför spelar inte hon nu?" - Ungefär. Så skulle jag tänkt... Eller jag vet inte.
Jo, jag tror det, för jag vet att jag längst inne kan.
Jag har ju upprepat ordet konsert lite här, men det är ju konsert imorgon!
Passat på att titta tillbaka lite på tidigare inlägg efter en konsert. Senaste konserten var ju "Stringendo och KORK firar jul". Efter en konsert har ni tidigare kunnat läsa om "Konsertdesign", "Konsertbilder", "Konsert-Sammanfattning" och "Upplev konserten". Fyra inlägg, där ni fått uppleva allt från min synvinkel (Så blir det väl) från min sida. Hur jag tyckte det lät, hur nöjd jag var.
Passat på att titta tillbaka lite på tidigare inlägg efter en konsert. Senaste konserten var ju "Stringendo och KORK firar jul". Efter en konsert har ni tidigare kunnat läsa om "Konsertdesign", "Konsertbilder", "Konsert-Sammanfattning" och "Upplev konserten". Fyra inlägg, där ni fått uppleva allt från min synvinkel (Så blir det väl) från min sida. Hur jag tyckte det lät, hur nöjd jag var.
Det kommer upprepas nu på onsdag!
Själv tycker att det ska välidgt roligt att få skriva om en konsert igen :-)
- Nu kör vi, mot tisdag och konsert! -
Cellokramar <3
Home, ThePianoGuys - Piano, Cello
Jag förstår inte riktigt varför de har den där efekten i början? Förövrigt älskar jag videon... Alltihop, det är så vackert, så underbart!
- Som jag skrivit innan, det är så fint när det spelar ute i naturen. Man får en helt annan bild av musiken då -
Just här känns det lite som att pianot är huvudpersonen. Det är pianot som vi hör mest, sedan kommer cellon in. Cellon kommer in med lite starkare partier vid vissa tillfällen, annars hör vi cellon rätt svagt här.
Eller svagt... Hm, jo. Lite dämpat, svagt, men samtidigt att man hör den. Något som pianot kan luta sig mot, cellon. Cellon, kan luta sig mot pianot i sina partier.
Där fick jag till det känner jag :-)
Stråke, gaffel, cello
Okej, Hanna... Vad har gafflar med cello och stråkar att göra?
Jag har börjat lägga märke till en sak, börjat att tänka på en sak. Börjat komma på mig själv.
Jo, att jag håller gaffeln precis som jag håller i stråken.
Jag vet inte varför det blir så? Kanske för att jag är van vid att hålla i en stråke, rätt ofta.
Faktiskt så håller jag ju i en stråke rätt ofta. Oftare än i en gaffel?
Nej jag vet faktiskt inte. Det är nu på senaste tiden, de senaste veckorna, det här året som jag börjat komma på mig själv med detta.
Men ni måste erkänna. Är det inte lite roligt? Det tycker jag.
Kan kännas lite konstigt ibland att hålla en gaffel som en stråke. Det måste se lite konstigt ut.
Eller inte för att jag någon gång fått en kommentar om det, "Hanna, varför håller du i gaffeln så konstigt?", nej jag tror ärligt talat inte att folk spanar in gafflar när de äter. Snarare maten.
Känner ni igen er i detta? :-)
Jo, det kan också hända medk knivar och skedar - Men vanligast med gaffeln.
Cellokramar <3
Sommarplaner!
Jag kan börja med att säga att det kommer en terminssammanfattning på torsdagen efter tisdagen den 4 juni. Alltså den 6 juni, på Sveriges nationaldag!
Visst, jag skulle kunna skriva en sammanfattning redan nu, men det känns lite tidigt.
Det är ju faktiskt några få gånger kvar på terminen - Eftersom att jag redan vet hur jag skulle börja en sammanfattning. "Den här terminen..." Nej det känns lite tidigt. Vill fundera lite till på sammanfattning.
Jag vill ha en ordentlig sammanfattning, inte massa ord hullerombuller.
Nej, så sammanfattningen ska jag fundera igenom till den 6 juni!
Efter terminens slut kommer jag skriva om cello i en månad, till den 4 juli.
Den 5 juli börjar vi nämligen med Pianolovet här!! Då ni kommer få veta allt om piano.
Fin musik med piano. Kanske någon inspelning? Inte för att skryta men jag kan ju "Blinka lilla stjärna" på piano... Ja, alltså det är ju inte jul när vi har pianolovet, det är ju faktiskt sommar då.
Men det kanske ni kan få höra? Sedan har jag en lite överraskning till pianolovet också. "Hm, vad har hon nu klurat ut?"
Pianolovet kommer hålla på till den 10 augusti - Så den 11 augusti är det cello igen, somvanligt.
Nu vet jag ju inte när cellon börjar.
Men efter att ha kolla igenom lite gammla papper och skrift så har jag förstått att cellon börjar i september.
Om jag får samma tid som iår, vilket jag inte vet ännu (Men hoppas på) vilket är en måndag, lär allt börja den 2 september.
I höstas började det nämligen den 3 september. Ja, vi får se.
Det är bara mina tankar som sätter fart lite nu - Visste ni att till den 2 september är det 107 dagar.
Sommarlovet är alltså mindre än 100 dagar. Det gillar jag. Även om det känns väldigt segt just nu.
Men våren, vårterminen har ju faktiskt runnit iväg i ett enda svep, så då borde ju sommarlovet rinna iväg i ett enda svep. Ellerhur?
Förra året var det även upprop på cellon den 28 augusti. Om det är det iår med, vilket är troligt, är det 102 dagar kvar till det. Inte mycket va?
Nej, nu ska jag inte förstöra sommarglädjen med mina tankar om hur många dagar sommarlovet är - Utan passa på att njuta hörrni. Det ska jag försöka göra, även utan cellon.
Det jag egentligen ser mest framemot med sommarlovet är att slippa besvikelsen.
Att ladda om. Att ha helt nya tankebanor i höst. Ja faktiskt, jag har helt ändrat tankebanor den här terminen. Att bära med mig denna bubblan. Att trycka bort alla tankar, ni vet vilka tankar jag pratar om.
Även om jag fortfarande kommer vara fylld av massvis med tankar.
Att hela tiden tänka glädje.
- Ja, det här blev ju lite prat om vad som kommer hända här under sommaren. Kanske jag även blir borta någon vecka, det är väl troligt. Men isåfall fixar jag tidsinställda de veckorna, och även mobilskriveri.
Nu ska jag ta tag i cellon. Bara sitta ner. Känner att jag har en ny låt på G igen.
Jag har något i huvudet, måste bara få ut det i noter.
Bara sitta ner och tänka.
Cellokramar <3
- 3 dagar kvar till konsert, 2 dagar till måndag och cellolektion -
Få ut, få ner i skrift
Jag har hittat nytt från ThePianoGuys, visserligen kommer det inte föränn på måndag - Jag har så mycket om cello som jag måste få ut, som jag känner att jag inte orkar gå och bära på själv.
Som jag måste få skriva ner, som jag måste få dela med mig av.
Suttit väldigt mycket med cellon de senaste dagarna. Spelar orkesterlåtarna (Det börjar ju närma sig konsert) om och om igen. Känner att jag behöver det.
På tal om orkesterlåtar, måste jag bara få skriva ner några få ord om "VIsa vid vindens ängar".
I början gick låten bra, jo det tycker jag fortfarande att den gör. Men i tisdags och även nu hemma känns det som att allt låter så fel där. Åh... Varför det inte gjorde det innan? Antingen att jag inte tänkte på det då eller att det helt enkelt låter helt okej. Egentligen... "Hanna, egentligen... Det låter bra!" Testar bara tanken.
"Hanna. Det låter bra, det låter inte dåligt. Hanna, lita på dina inersta tankar. Det är där allt gömmer sig.
Som jag skrivit innan. Jag tror på dig. Jag tror på dig för att du följer ditt hjärta. Du ger inte upp.
För att du längst inne tror på dig själv så starkt. Så mycket..." - Cellon Sally.
Även om jag tycker en del låter bättre på orkestern. Ja alltså... Vissa låtar låter mycket bättre på orkestern än hemma, andra låtar låter mycket bättre hemma än på orkestern. Den första låten som dyker upp i mitt huvud då är "Hedwig's theme", den går väl en aning bättre på orkestern. Låten går lite segt på orkestern också, men samtidigt är det enklare där. Enklare för att jag vet hur fort det går där, jag kan i ögonvrån se hur fort det går.
En låt som går bättre hemma, där får jag nog fundera lite mer. Kanske "Mamma Mia"? Nej ärligt talat så vet jag inte. Säkert någon låt iallafall.
"Mamma Mia" för att... Det är de där takterna i A och i sista takten vid D. Hemma går det ändå helt okej, sedan ställer det till sig på orkestern.
- Angående bilden. När jag satt ner med cellon igår gjorde jag ett OBS. Om ni ser det, min 1:a, ja den blev ju inte sådär jättbra (Men det viktigaste är ju att jag förstår det just nu) Men det jag menar med 1:an är att det är vanlig 1:a. Varför jag skrev dit det? Jo, annars blir det alltid, eller nästan alltid, en sträckt 1:a, alltså som att det skulle stått ett b i kanten och det gör det inte.
När jag ser detta lilla OBS, blir det alltså rätt. Smart, ja. Det funkar för mig iallafall.
Jag har faktiskt ingen aning varför jag sträcker fingret där. Kanske för att det blivit många låtar med b i kanten på sista tiden? Nej det tycker jag inte.
- Nu har jag fått ut en del tankar. Skönt!
Vi hörs, med flera tankar imorgon - Cellokramar <3
// Hanna
Sammanfattning (Sista orkestern för terminen) - 13, 14 maj 2013
I måndags gick det ändå helt okej på cellon... Jag kommer inte ihåg vad exakt jag tänkte efter cellon då - Men ärligt talat orkar jag inte tänka tillbaka på det. Så vi säger helt enkelt att det gick bra!
Jag egentligen inte så mycket att säga om måndagen. Mer än att jag är nöjd helt enkelt. Men det är ett stort ord för mig att säga, i och med att jag upprepat ordet besvikelse så många gånger här.
Efter igår på orkestern kände jag först att det inte alls gick bra... Men samtidigt så har jag lyckats trycka bort det och ändra inställning. Skönt! Så nu känner jag att jag kan andas igen!
Ska ändå försöka skriva ner lite om varje låt... - Anledningen till att jag ändrade inställning var att. Allt jag inte är nöjd med, det är så små saker. Eller små... Jag vet inte faktiskt.
"Visa vid vindens ängar" gick väl ändå väldigt bra igår måste jag få säga. Bättre än innan. Det som egentligen störde mig genom hela den låten var att det kändes som att jag hade fingrarna helt fel. Ärligt talat vet jag inte om jag hade rätt där. Men så kändes det iallafall och det störde mig genom hela låten.
"Air from the Peasant Cantata" går också rätt bra. Det var något jag inte spelade igår för jag tappade bort mig där någonstanns. Men in kom jag igen i andra takten vid D - Brukar egentligen inte tappa bort mig så då är så litet. Blev bara förvirrad just där igår - Vilket jag förhoppningsvis inte blir nu på tisdag.
"Mamma Mia" går väldigt bra hemma och så. Men på orkestern. Jag vet inte om jag måste ha mer fart i armen eller vad som ställer till det vid A - Någonting är det iallafall. Finns ett sådant ställe nere vid D, sista takten i D, takt 42.
På "Hedwigs Theme" känns det som att jag är lite för seg på första sidan - Alla dessa halvnoter - Speciellt hemma. Samtidgt går det bättre på orkestern än hemma i den låten, men lite seg. I takt 40, när det plötsligt blir snabbare, har det väl ändå blivit en aning bättre känns det som. Men inte riktigt hundra!!
Sista takten på hela låten... Den funkar inte - Den takten hinner jag aldrig med.
"Beauty and the beast" skulle suttit där perfekt om bara takt 38 ville vara med - Nej, jag blir aldrig nöjd med den - Så då kommer jag alltid in i takten efteråt. Takt 38, takten som förstör hela den låten...
Jag är mycket nöjdare just nu med de första två takterna i "The James Bond theme". Takterna kanske inte sitter där till hundra procent men försöker och det ger lite resultat åtminstone!
Så just nu är det sista takten takt 53 till 56 som inte funkar i den låten. Jag kan aldrig den tonen där - Det viktigaste är är väl sista takten. Som jag faktiskt spelar - Så där tar jag igen mig lite efter 53 till 56.
"Telemann Sinfonia" är låten som egentligen förstör helt... Som jag bara vill blunda, inte höra, inte se.
Bara spela på, utan att ha några tankar efteråt om den låten.
Men nu är det så att här kommer det flest tankar. Första 7 takterna - Helt okej, där låter det bra.
Men takter som 8 och 9 - Vilket upprepas i 12, 13, 66, 67, 70 och 71 - Hinner jag aldrig. När det i hyffsat högt tempo ska bytas från C strängen till D strängen, med fingrar, det går inte.
Sedan är det ju från takt 30 till 45. Att jag alltid ska tappa bort mig, antingen på dessa långa helnoter eller på åttondelarna. Åh, jag orkar inte!
Allt som går fel. Allt som jag inte är nöjd med, det är så lite. Så... Jag vet faktiskt inte. Onödigt? - Nej, jag hittar inte riktigt mina ord just nu. Jag hittar inte riktigt orden jag vill ha fram.
Men om jag ska sammanfatta alltihop, med allt jag inte är nöjd med, så i helheten är jag väl ändå rätt nöjd faktiskt. Även om det saknas lite grand...
Den här veckan blir det celloövning. Vill inte att allt ska gå åt skogen - Utan, nej. Så som det går nu. Så får det gärna gå på tisdag och helst bättre också!!
Cellokramar <3
Noter!
Igår när jag satt ner med cellon rann det ut massa snuttar till en låt.
Jag kom på bit efter bit, takt efter takt. Satte ihop det och insåg att det passade väldigt bra ihop.
Nu kanske jag inte skrivit helt rätt så som jag spelar i låten. Fick kanske inte till exakt hur jag skulle skriva ner det. Men jag har en inspelning på detta, den kanske ni får höra redan imorgon? I inspelningen spelar jag ju nämligen så som jag vill ha det... - Ifall ni vill prova spela låten. Gör det gärna och skriv sedan hur ni tycker den lät i en kommentar. Bra eller dålig?
Själv är jag väldigt nöjd med låten. En av de bästa jag skrivit känns det som!
Jag fick liksom ihop en handling. Tonerna passar bra ihop, det är liksom inte bara massa toner hullerombuller sådär. Där verkligen något, det betyder något. Ja, inte för att mina andra låtar inte betyder något för det gör dem verkligen... Men här fick jag liksom till det.
Jag fick liksom ihop en handling. Tonerna passar bra ihop, det är liksom inte bara massa toner hullerombuller sådär. Där verkligen något, det betyder något. Ja, inte för att mina andra låtar inte betyder något för det gör dem verkligen... Men här fick jag liksom till det.
Somsagt, ni får höra låten imorgon!
Några ord
Jag vet inte riktigt var jag ska börja och inte sluta heller... - Det kommer bli en sådan där tankeställare nu.
Efter förra tisdagen så var jag ändå rätt nöjd. Då var det glädje som sprudlade, då fanns det ett leende på läpparna.
Nu däremot. Nu... - Ja, ärligt talat vet jag inte alls.
... Åh... Det finns tre ord... Jag orkar inte! Snälla rara Hanna!
Inget med besvikelse idag.
- Ärligt talat vet jag knappt vad som går så dåligt idag. Nej, men någonting är det. Jo, på ett ungefär kanske.
Det låter så fel alltihop. Allt! Varför?
Jag vill bara gå upp i rök just nu, försvinna. Försvinna bort!
Bara blunda. Inte höra, inte se. Bara vara i den där bubblan. Känner att jag behöver den bubblan.
Åh... Tårarna ringer väl sedan. Om jag får gissa.
- Nej, jag orkar inte mer just nu - Vi hörs imorgon. Då kanske det känns bättre, åtminstone lite!
Lite på G sådär...
Det var så skönt att komma iväg på den där cykelturen igår. Trode ärligt talat det skulle bli den lite kortare rundan men blev den längre. Det trode jag att jag aldrig att skulle lyckas med, en längre runda på en måndag.
Men när man behöver något... Då kan vad som helst hända.
Det var faktiskt väldigt väldigt skönt iallafall att komma iväg. Jag behövde verkligen det!
När jag kom tillbaka, jag är ju redan inne i en sådan period där jag bara vill skriva, då fick jag ett sådant ryck och satte mig ner för att leka mig fram bland skrift. Noter pratar jag såklart om då.
Fick ihop en liten snutt, en liten låt. En liten en som jag faktiskt blev väldigt nöjd med.
Kanske utvecklas jag med det? Det känns så... Låtarna jag skriver nu är något helt annat än tidigare.
Det känns som att de har en betydelse. Hm, alltså en handling.
Jag tänkte faktiskt ta och spela in den här låten idag.
Så i eftermiddag blir det att leka filmstudio! Tagning efter tagning efter tagning, tills det blir bra.
Har även en annan grej jag hade tänkt att spela in, eller egentligen flera - Lite saker på G alltså!
Idag är det orkester... Jag är alldeles. Ja, ärligt talat vet jag inte riktigt.
Jag vill bara le, jag vill bara känna glädje. Jag vill bara ha orkester. Nu.
Jag är så otroligt... Jag vet inte... - Försöker mig på något men jag får inte fram det riktigt - Det enda jag vill är att det ska bli orkester. Varken om jag ler eller inte efteråt.
- Jag har tittat igenom lite gamla inlägg. Vad skrev jag här i oktober liksom? Jag blir alldeles tårögd när jag läser allt. Kinderna blir alldeles blöta... Det... - Nej jag kan inte riktigt bilda en mening om det just nu.
Jag vet iallafall att jag kommer skriva här sålänge jag spelar cello. Det är så otroligt skönt att kunna skriva här, och ja, jag vet att jag skrivit det en massa gånger innan. Men jag menar det verkligen.
Det är inte så att jag bara går och säger, skriver saker hullerombuller, nej utan allt jag skriver kommer direkt från mitt hjärta.
Varken om DU tar till dig allt jag skriver. Jag skriver det för att det är sant. För att jag verkligen menar det. För att det betyder så mycket för mig.
För att det är otroligt skönt att kunna gå tillbaka och läsa allt...
- Nej, jag vet inte riktigt hur jag kom in på det här... Jag har bara så mycket i mig idag som jag måstefå ut.
Att jag inte säger allt rätt ut. Jag skulle säkert stå och skrika ut allt om jag ville. Men nej, allt är så mycket enklare när jag skriver ner det.
Cellokramar <3
The Swan, cello
Ni måste verkligen ta er tid att lyssna på detta... Det är, ja... Jag hittar knappt ord för det.
Är det inte underbart? Så vackert, så fint!
Att det är fem cellos. Det låter som att det är hundra eller minst femtio.
Jag älskar det här... Jag blir alldeles uppfylld, upprymd med glädje av det här.
Jag blir alldeles, ja... Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara mig.
Änn en gång, se på ljuset. Är det inte bra mixtrat med ljuset? Det tycker jag.
- Lyssna och njut - Det är det enda jag har att säga egentligen.
Jag ska leta upp en bra version på Ave Maria med cello så ni kan få höra det.
Jag har även lite andra låtar jag tänkt att leta upp - Det kommer säkert i veckan.
Funderingar...
Åh, jag är alldeles fast i inlägget som hette "Känner ni mig?".
Jag blir så peppad av allt som skrivs där. "Hanna, tro på dig själv, tro på den du är, tro på det du gör - Det är då du känner glädje, det är då du ler."
Inte för att jag inte tror på mig själv. För det gör jag... "För Hanna, jag har aldrig i hela mitt liv (Och det är långt) upplevt att du spelat dåligt." Nej, inte för att jag tror det... Tack Sally!
En grej jag börjat fundera på är om man kan kombinera att skriva och spela cello... Okej, man kan skriva noter. Vilket... Jag är verkligen inne i en sådan period. Då kombinerar jag ju skrift med cellospelandet. Hm, ja...
Vi hörs, behöver en cykeltur nu känner jag// Hanna
Att segla med vinden...
Den senaste tiden har jag varit ute på väldigt många cykelturer.
Det är så skönt att bara komma bort. Att få ut alla tankar. För jag ska säga att det bara rinner ut tankar från mitt huvud på dessa cykelturer.
Att känna dotfen av vår, att höra fåglarnas kvitter, men framförallt att segla med vinden. Det är för mig lycka!
Idag är det cello - Jag är så glad för det. Äntligen!
Idag är det cello - Jag är så glad för det. Äntligen!
Det känns som att det var måndag och tisdga för 100 år sedan. Den här veckan, den har nog varit den segaste på åratal. Och det, det gillar jag inte.
Men äntligen, nu är det måndag. Nu ler jag. Nu är det glädje som spruddlar i mig.
Förra tisdagen gick det så bra på orkestern. Vilket gjorde att jag kände glädje för första gången på länge efter en orkester. Den här veckan satsar jag på att det går lika bra. Men ärligt talat, om jag ska skriva det så är jag rädd för hur det kommer gå.
Men jag bär med mig allt Sally... Cellon Sally skrev i går. Speciellt - Hanna, lita på dig själv. Tro på den du är, tro på det du gör. För det är då drömmar uppfylls. För det är då du känner glädje, det är då du ler.
Tack Sally! Tack... Du, cellon skänker mig så otroligt mycket glädje.
Utan cellon vet jag inte vad jag skulle vara ärligt talat. Eller vem jag skulle vara. Iallafall inte samma Hanna som vi har här idag.
Ärligt talat, jag blev själv tårögd av inlägget - Du lyckades bra cellon! - Allt känns så himla rätt desutom.
Om ni inte redan läst det, då tycker jag ni ska läsa det. "Känner ni mig?" som det heter.
Nej hörrni. Sally nu kör vi - Mot en ny glädjevecka!
Cellokramar <3
Cellokramar <3
Pirates of the caribbean - Fyra cellister!
Ni har redan fått höra låten med många cellister... Det här, med bara fyra cellister.
Det är ju minst lika bra! Ni måste hålla med mig om att det här är grymt :-)
Det är bara fyra cellister, men ändå låter det så maffigt, så mycket om dem. Det låter ju nästan som att det satt 120 cellister där.
Att det är samma låt är för mig svårt att tro. Det är en sådan skillnad. Här låter det på ett helt annat sätt om låten.
Jag älskar ljuset som man ser i videon... Man får en sådan bild i huvudet av det där ljuset. Grymt bra gjort med ljuset!
Av det här får jag så mycket bilder i huvudet. Speciellt om jag blundar - Jag kan däremot inte förklara vad för bilder. Men ni kanske känner igen er?
Det enda jag just nu har att säga om detta - Ni måste ta er tid att lyssna på detta - Det är det värt!
Känner ni mig?
Hallå! Känner vi varandra? Nej kanske inte så där jätteväl - Ni har mest fått skifta bekantskap med Hanna - Då är det ju på tiden att vi lär känna varandra!
Jag är allt cellon, som Hanna brukar kalla mig, Sally. Närmare bestämt Sally 2. Ja, alltså hon nämner aldrig 2:an, bara Sally. Ni skulle höra våra samtal.
Hanna: Men gud... Sally inte så.
Jag: Ha, Hanna skyll inte ifrån dig på lilla oskyldiga mig!
Hanna: Nej. Du är ju bara levande i min värld. Hur kan jag skylla på dig?
Hm, ja ungefär så.
Det första stora vi gjorde tillsammans var att spela på ett bröllop. Wow, det var... Det är ett oförglömligt minne för mig. När vi spelade då var hon duktig - Men sedan dess har hon hon minsann utvecklats, det känner jag.
Sedan dess har jag lärt känna Hanna mycket. Nu kan vi varandra utantill!
Något jag fått uppleva ett antal gånger är när hon vart besviken - Som ni säkert läst om här.
Något som för mig vart jobbigt. Gör jag något fel?
Alltid när hon är besviken, då ler jag. Jag ler för att uppmuntra henne. För att det är mitt jobb.
Jag vill att hon ska vara glad. Att hon ska lita på sig själv.
Ibland får jag nämligen känslan av att hon längst inne litar på sig själv till hundra procent, men att det inte kommer ut till hundra procent dessa dagar hon är besviken - Men Hanna. Tro på dig själv, tro på det du gör.
Hanna, du ska veta att jag litar på dig till hundra procent. Jag som cello är otroligt tacksam och glad över att vara din vän, över att kunna bli spelad på av dig - Jag är lyckligt lottad.
Hanna, du är speciell. Du är underbar på det du gör. Du är duktig, inte bara lite utan väldigt duktig.
Tro på dig själv, tro på den du är, för det är då du blir dig själv. För det är då dina drömmar uppfylls.
Det är då du känner glädje - Det är då du ler.
Efter varje gång du känner besvikelse. Jag vet att du aldrig kommer ge upp, jag känner dig.
Tänk på mina ord när du känner dig så, du är underbar, duktig, speciell.
Vi ska alltid fortsätta kämpa. Varje gång efter något med besvikelse så tar vi bara nya tag.
För Hanna, jag har aldrig i hela mitt liv (Och det är lång) upplevt att du spelar dåligt. Jag har alltid uppfattat dig som duktig på det du gör, på det du brinner för - Alltid när du spelar... Jag blir stolt.
Jag litar på dig och det kommer jag aldrig sluta med, jag tror på dig Hanna!
Fortsätt så som du gör, för jag vet att du brinner för det.
Jag lämnar dig aldrig Hanna. Vi ska övervinna besvikelse, för de närmsta veckorna, för resten av livet.
Tack, tack för att jag är så otroligt lyckligt lottad!
Med vänliga hälsningar Cellon Sally <3
Kanske ses vi igen någon gång - Det är troligt :-)
Pirates of the caribbean - 120 cellister
Wow, är det inte häftigt!? Jag älskar detta!
Tänk er att dett sitter 120 cellister här... Bra cellister, inga fioler, inga blåsare.
Tänk er att dett sitter 120 cellister här... Bra cellister, inga fioler, inga blåsare.
Vilken amazing känsla det skulle varit att sitta där bland alla dem - Blundat och tänker mig bort...
Jag känner igen det mesta härifrån. Påminer om versionen vi hade i orkestern.
Fast samtidigt, det är mycket som jag inte känner igen.
Det är en så blandning här med både barn, ungdomar och äldre. Att det är så många olika som spelar, inte bara barn. Så många olika, med så många olika personligheter.
Jag blir så grymt inmponerad av alla dessa! Känner mig desutom mycket starkare!!
- Av det återfår jag så mycket minen. Både från "Stringendo och KORK firar jul" där vi spelade låten, men även från "Cellofrossa och Storbansväng".
Från "Stringendo och KORK firar jul" kan jag liksom få en bild i huvudet av hur det lät... - Jag har ju en video så. Dags att titta tillbaka igen - Återfå gamla minnen.
Från "Cellofrossa och Storbansväng". Det var många cellister med där, som här. Bara cellister.
Inga fioler, inga blåsare. Bara cellister. - Just därför återfår jag dessa minnen.
Cellokramar <3
Inspelning...
Som jag skrev häromdagen så har jag börjat spela in mig själv. Det kanske låter jättekonstigt - Det tycker jag själv. Men det är väldigt skönt att kunna gå tillbaka och titta.
Som efter dåliga dagar, att gå tillbaka då och titta, att inse att... Jag är bra! Att då få pepp av dessa videor. Jag är faktiskt bra. Fortsätt så Hanna!
Att efter en sådan video kunna le. Ett sant leende, kanske som på bilden? Ett leende som jag sedan bär med mig in i veckan.
Hm, jag spelar ju inte andra videor som jag lägger ut. Så egentligen är det inget konstigt ju.
Men det bara känns konstigt att ha videor på mobilen där jag spelar + pratar. Säger alltid någonting om varje låt.
Dessa videor är inget jag lägger ut. Eller? Kanske... Jag har börjat fundera på om jag ska spela in något litet till nästa vecka.
- Såklart, det är inte lika bra som allt annat jag lägger ut. Jag övar ju, då sitter inte allt där till hundra %
Vi får helt enkelt se.
Cellokramar <3
Enkelt att säga, enkelt att skriva
Efter i måndags är jag alldeles tom, tomhet. Som att blunda, som att vara instängd ett mörker, i ett alldeles mörkt rum. Kolsvart rum. Att inte alls kunna se. Som att blunda.
Jag fick iallafall fortsättningen på Menuett 2 - En låt som kanske så småningom kan bli en inspelning? Låten låter ju inte precis dålig. Utan, med lite träning så kan det bli en perfekt insplening!
Igår, jag levde i min egen bubbla då, vilket jag kommer fortsätta med.
För det gav resultat på orkestern!
Jag kan inte sätta punkt på vad som egentligen gick bra. Bara att det är glädje jag har i mig nu.
Är så otroligt tacksam över att äntligen kunna känna glädje efter orkestern!
Även om det är glädje som sprudlar i mig så saknas det ändå några små saker. - Ärligt talat orkar jag inte tänka på det nu. - Men jag ska få ner några saker. Första takterna i " The James Bond Theme" funkar inte riktigt. De går så fort. Men jag försökte igår!
Sista takterna går bara inte att hålla ut. Men jag spelar alltid sista takten - Där kommer jag in perfekt. Och sista takten, det är ju alltid den som räknas, ellerhur?
Jag vet inte vad som stör mig i "Mamma Mia", det är något som gör att takt 5 - 7 inte vill funka, finns flera sådana tillfällen. Jag måste liksom få mer fart i armen där, längre drag med stråken för att få till de takterna. Annars tycker jag att denna låten sitter bra!
"Hedwigs Theme", är jag lite för seg på... Men det funkar ärligt talat bättre på orkestern än hemma :-)
"Visa vid vindens ängar", gick mycket bättre än tidigare igår.
"Telemann Sinfonia". Blir så... Åh, jag vet inte. Jag blir bara så trött på takt 30 - 44. Tappar alltid bort mig där någonstanns.
Jag vill att det ska funka på konserten - Men jag är ärligt talat osäker. Jag tappar alltid bort mig där, det går liksom inte att ändra på. Jo, på något sätt.
Det är bara jag som måste kämpa, klura ut det. Hur jag ska få till de takterna.
"Air from the peasant cantata" gick mycket bättre än tidigare igår.
Gjordes en liten ändring i den låten igår, men jag vet inte riktigt hur det blir sedan? Om bara två av cellisterna ska spela det. Igår spelade alla det iallafall.
"Beauty and the beast", bara glädje. Jag är somvanligt nöjdast med den låten utav alla.
Även om jag tappade bort mig i någon takt, en takt som jag inte brukar tappa bort mig i - Så det struntar jag i.
Däremot, det är i takt 11, det upprepas även i takt 34, där ska det plötsligt allt gå så fort. Kommer in igen i takten därpå. - Så det är väldigt fjuttigt faktiskt.
Kämpar vidare med låtarna! - Redan suttit i nästan 2 timmar med cellon, det lär bli fler timmar.
// Hanna - Fortsätter kämpa i vått som torrt, i tårar som i glädje. Kämpar för att jag brinner för det, för att jag älskar det. Utan cello ingen Hanna.
Jag är så otroligt tacksam över att cellon finns. Cellon betyder så himla mycket för mig - Jag vet inte om ni förstår hur mycket. Men dessa ord, de kommer direkt från mitt hjärta där de är fastklistrade för alltid. Cellon den betyder otroligt mycket ♥
Tack för att du tog till dig dessa ord, även om de kanske bara är ord för er är de värdefulla för mig!
Jag är så otroligt tacksam över att cellon finns. Cellon betyder så himla mycket för mig - Jag vet inte om ni förstår hur mycket. Men dessa ord, de kommer direkt från mitt hjärta där de är fastklistrade för alltid. Cellon den betyder otroligt mycket ♥
Tack för att du tog till dig dessa ord, även om de kanske bara är ord för er är de värdefulla för mig!
Kramar <3
Jackie Evancho - Ung men redan något stort!
Jacqueline "Jackie" Marie Evancho är född år 2000 den 9 april i Pittsbburgh, Pennsylvania och är en amerikansk sopran.
Jackie slog igenom i programet America's got talent där hom kom på andra plats. Sedan dess är hon en stor sångerska!
Albumet "O holy night" kom direkt in på andraplatsen på Billboardlistan, den har sålt platina!
Albumet "O holy night" kom direkt in på andraplatsen på Billboardlistan, den har sålt platina!
År 2011 utkom albumet "Dream with me".
- Lite kort fakta, tagen från wikipedia, fast med lite egna ord.
Vill ni veta mer om Jackie Evancho, klicka då in här - http://sv.wikipedia.org/wiki/Jackie_Evancho
Rosa Luxemburg Oberschule - RLO - James Bond Theme
På sista tiden, den senaste veckan kanske jag ska skriva, har jag hittat massa fint!
Tänkte dela med mig av något jag hittat nu, något som passar väldigt bra in eftersom jag har samma låt på orkestern.
Här får vi höra James Bond Theme med RLO orkestern, en förkortning på Rosa Luxemburg Oberschule.
Ni måste hålla med om att det här, det låter så bra!
Det påminer väldigt mycket om den vi har på orkestern, men jag tror ärligt talat inte att det är samma version. - Det låter inte riktigt så.
Jag ser inte exakt vad cellisterna gör eftersom att man ser de från en väldigt dum vinkel, men det ser inte ut att vara så som det är i orkestern för cellisterna.
Kanske något som är likadant ändå? Allt låter så lika.
Men jag ser inte riktigt om det är fiolerna eller cellosarna som spelar det? Det låter som fiol men... Ja, hm.
Visst är det iallafall en grymt bra orkester!? Den kanske vi får höra fler gånger?
- Jag är säker på att det låter minst lika bra som det gör här om "James Bond Theme" i orkestern :-)
Som i en bubbla
Lever lite som i en bubbla idag - I min egen värld. Ignorerar allt annat.
Struntar i allt och alla. Lever i mig själv... Har massa tankar som bubblar runt. Som jag går runt och bär på!
Att leva i en bubbla har på sätt och vis gett resultat. Det finns ett ord, enkelt att säga och skriva. Nöjd.
Att leva i min egen bubbla, det är något som jag kommer fortsätta med. Något som gjort att jag lyckats bra.
Bättre än tidigare. Troligtvis bäst på hela den här terminen! - Hoppas bara på att jag bär med mig det här till nästa vecka. Och deffinetivt nu efter pausen.
Annars vet jag inte vad jag gör... Då går min värld nog under totalt.
Då har den här dagen krossats! - Nej jag orkar ärligt talat inte tänka på det just nu. // Hanna
Meningar, ord
Känner att jag skulle behövt den där cykelturen igår. Att bara få komma iväg, tänka!
Efter igår på cellon är jag väldigt tom. Inte som ett stort svart moln som seglar runt därinne. Utan bara tom, tomhet.
Jag är alldeles uppfylld, upprymd av tankar ändå - Den här veckan kommer blir en tankevecka, jag kommer leva lite i min egen bubbla. Där jag får vara ifred. Slippa allt och alla.
Bara tänka i min egen lilla bubbla.
Jag älskar att slippa känna besvikelse. Det är lycka, det är glädje. Men samtidigt hatar jag att vara alldeles tom. Det är ingen rolig känsla ska ni veta att gå runt och känna sig alldeles tom.
Som att vara instängd i ett alldeles kolsvart rum. Som att vara instängd i mörker.
Som att blunda. Att inte känna, höra eller någoting.
Försöker komma iväg på orkestern idag. Vill inte missa den den här veckan. - Isåfall går jorden under, nej men min värld gör det. Vill inte ha tomhet, vill bära med mig någonting mer in i veckan!
Just nu är det ett litet frågetecken på om jag kommer iväg? Men, jag tänker satsa på det. Det ska jag.
Så, nu kör vi!
- Imorgon, då är det fyllt av glädje... Eller jag hoppas det.
Cellokramar <3
Tankar...
På vägen till cellon idag kom jag att tänka på en grej. En tanke som jag inte riktig vet om den slagit mig innan?
Det är inget jag tänker dela med mig av i just nu... Men det kommer säkert på onsdag. - Känner att jag behöver dela med mig av det.
Tankar som jag måste få ner i skrift och dela med mig av!
Puh, just nu behöver jag verkligen en lång cykeltur eller promenad.
Så att jag riktigt får tänka till...
Kramar // Hanna
En speciell dag
För mig är nog ändå alla måndagar speciella... Alla cellodagar är speciella.
När hela jag sprudlar av glädje!
- Att jag överhuvudtaget står på benen idag, det är ett under!
Efter att ha cyklat två cykelrundor till Åkeshov och tillbax + en promenad ända till Ängbyplan. Ja och så huvudvärken idag, så undrar jag lite över varför jag står på benen?
Varför jag inte ligger i sängen? Känner mig lite sådär halvdöd nästan idag efter helgen.
Men, tanken på cello kan få mig att hoppa upp sex på morgonen. Ja, speciellt när det är konsert.
Det är just därför jag står på benen idag. För att det är cello som gäller, för att det är glädje, lycka som sprudlar runt i mig idag.
Tänkte ta mig en liten spelning innan cellon, öva.
Börjat spela in mig själv, inga filmer jag lägger ut, men när jag tittar tillbaka på dessa filmer blir jag peppad.
Det låter faktiskt bra!
Så spelar nog in lite. Kanske ska skriva ett helt inlägg där jag förklarar mig närmare om det?
Förresten, på tal om inspelning så har jag en inspelning som kommer upp nu i veckan. En liten försmak på vad som komma skall den 21 maj.
Nej, ni får ha det så bra, så ska jag ta och spela nu. Vi hörs... Med ett glatt inlägg imorgon!
Alltså - En speciell dag för att jag känner mig stark, för att det bara är massa lycka och glädje som sprudlar i mig idag -
Cellokramar <3
Cellokramar <3
En ung talang...
Ni måste hålla med mig om att den här tjejen är så duktig!
Hon är bara 13 år men redan med en stor röst, fantastiskt :-)
Helt otroligt att hon kan sjunga så bra opera redan, vid så ung ålder.
Det är nog därför som jag inspireras så himla mycket av henne... För att hon är så ung men redan så duktig!
Låten ni hör i videon "Ave Maria" står med i min cellobok och om jag någon gång lär mig den. Jag lovar er, ni ska verkligen få höra det då!
Jag tycker själv att låten är väldigt fin, ska försöka hitta den på cello också. Så ni får höra hur det låter. - Själv måste jag hört den spelas på radio någon gång.
Låten ni hör i videon "Ave Maria" står med i min cellobok och om jag någon gång lär mig den. Jag lovar er, ni ska verkligen få höra det då!
Jag tycker själv att låten är väldigt fin, ska försöka hitta den på cello också. Så ni får höra hur det låter. - Själv måste jag hört den spelas på radio någon gång.
Om ni är nyfikna, låten är skriven av vår kära kompis Johann Sebastian Bach!
Hm, känner att det börjar bli dags för en ny kompositör kanske fixar det till veckan?
Vill ni veta mer om Jackie Evancho, då tycker jag ni ska klicka in på lördag!
Cellobesök!
Vad mycket jag hade att skriva om cello nu plötsligt! - Tre inlägg i rad om bara cello :-)
Igår hade jag cellobesök här - Sally hadde en kompis på besök - Nej, men mammas kompis, som har en dotter som också spelar cello var på besök.
Det var roligt måste jag säga!
Vi spelade lite, bland annat på låten ni ser här ovanför. Låten heter "På ett berg".
Han som skrivit denna låten heter Johann Pachelbel. Kanske kan hitta den här låten eller någon annan med honom? Jag ska försöka.
Eller en ny att skriva om på kompositörer, det är troligt. Håll koll vet ja!
På bilden ser ni både en fiolstämma, högst upp och en cellostämma, längst ner.
Mamma var framme och lekte lite, haha, nej men fixelitrixade med noterna också. Förenklade det lite ska jag nog skriva. Ni ser ju att det står E = D1, B = A1 osv. Det stod inte där tidigare...
Ni kunde läsa om cellobesök tidigare också, år 2012, fast då var det vi som hälsade på.
Tyvärr så hittar jag inte tillbaka till det inlägget, men jag lovar er, om jag hittar det ska ni få återuppleva det!
Cellokramar <3
Fredag... Cello!
På fredagar brukar jag inte i vanliga fall ha någon cello fast igår... Då hängde jag med en nära vän på henne fiol! Vi ska nämligen spela på samma konsert den 4 juni.
Ska ju både spela med orkestern och sedan med andra. Så då spelade vi låtarna vi kommer spela båda två!
Det var faktiskt väldigt skönt tycker jag att verkligen höra hur det lät tillsammans med fiol. - Eller om jag ska riktigt noga, viola.
Det var faktiskt väldigt skönt tycker jag att verkligen höra hur det lät tillsammans med fiol. - Eller om jag ska riktigt noga, viola.
Fast det här var ju å andra sidan bara starten kanske jag ska skriva. På konserten kommer det vara många fler fioler och cellos. Får se hur det går då? Det brukar gå rätt bra.
Vill minas att på senaste stora konserten för något år sedan så gick det väldigt bra. Eller det gick bra, nu är jag ju mer van så... Förhoppningsvis låter det mycket bättre iår!!
Nu, nu känner jag mig mer redo för den här konserten, för "Jorden runt"... Tänka sig att det bara är 31 dagar kvar till konserten. Helt sjukt!
Imorgon skriver jag om idag... Och då blir det mycket att läsa kan jag lova! Så klicka in då :-)
Nu ska jag ta mig en liten spelning här faktiskt. Bara sitta ner med cellon ett tag.
Nu ska jag ta mig en liten spelning här faktiskt. Bara sitta ner med cellon ett tag.
Cellokramar <3
En bild, flera ord
Varför den här bilden hamnar här? En bild som Viviane Hedberg Perron gjort...
Jo, jag har väldigt mycket att säga om den här bilden.
Den här bilden får mig att tänka på cellon, dåliga dagar med cellon. När det bara har varit en massa besvikelse som sprudlat i mig.
Men jag blir stark. Jag blir stark utav titta på den här bilden. Att tänka, "Jag är inte ensam om att känna besvikelse" Eller är det bara mina tankar som får mig att tro att en bild också känner, tänker något, på sitt sätt.
Jag blir stark, känner mig bättre till mods av att titta på den här bilden.
Just därför hamnar den här - För att jag blir glad av att titta på den här bilden! Känner mig inte ensam, känner att jag bär med mig någon.
Cellokramar <3
Connie Talbot
Connie Talbot, en än så länge ung artist men som kan bli något riktigt stprt i framtiden...
Connie är född den 20 november år 2000. Hon är en brittisk barnsångerska från Streetly i Aldridge.
Hon blev känd när hon var med i programet "Britain´s got talent" år 2007 där hon kom tvåa.
Efter det satte allt fart... Den 26 november samma år gav hon ut sitt debutalbum, "Over the rainbow".
Det andra albumet "Connie Talbot´s Christmas album" med jultema kom ut år 2008, det tredje i slutet av år 2009. "Holiday Magic".
År 2011 kom Connies singen "Beautiful world" som hon skrev vid 7 års ålder.
Singeln "Sail away" kom ut den 29 maj 2012.
Connie Talbot har uppträtt i Europa, USA och Asien hitills.
Hennes musik har upptäckts genom youtube. På youtube är det räknat att hon har över 400 miljoner videovisningar!
Vill ni veta mer om Connie Talbot, klicka in här - http://sv.wikipedia.org/wiki/Connie_Talbot
Jag är grymt inmponerad av den här tjejen, just därför skrev jag om henne.
Kramar <3
Besvikelse för mig...
Jag tänkte förklara vad besvikelse är för mig, med cellon.
Som jag skrivit många gånger, jag hatar det!
Men samtidigt. Jag kommer alltid hata det... Fast det finns också vissa bra saker, att jag ens skriver det.
Jag blir väldigt peppad, taggad, "Nu kör vi Hanna! Ingen besvikelse den här veckan", av besvikelsen.
- Något som gör att jag fortsätter le, även om det inte är ett vanligt "Hannaleende", som jag har annars.
Men, jag fortsätter le och det dyker fram riktiga äkta "Hannaleenden" under veckan med denna mening "Nu kör vi Hanna! Ingen besvikelse den här veckan", under veckan när jag känner mig peppad, taggad.
Alltså, besvikelse är något jag tar emot också. Något som ibland kan kännas skönt.
Jag blir taggad och peppad utan besvikelsen också, såklart, men jag blir det extra mycket peppad och taggad med besvikelsen i ryggen.
Jag ska inte skriva att jag är glad över att besvikelse finns, för det är jag inte precis.
Men samtidigt, det för med sig många bra saker också!
Cellokramar <3
Imorgon delar jag med mig av ett speciall inlägg som kommer handla om Connie Talbot, på fredag... En liten överrasking och på lördag, söndag så kommer det bara vara cello här! - Det finns absolut inget tråkigt att missa här resten av veckan. Som jag skrev tidigare, veckan ser lovande ut!!
P!nk - Perfect
Sedan ni fick höra "Just Give me a reason" med P!nk här om dagen - http://celloliv.blogg.se/2013/april/pnk-just-give-me-a-reason.html#comment Så har jag verkligen varit alldeles fast i hennes låtar.
Speciellt "Just give me a reason".
Jag visste om P!nk innan, men absolut inte så att jag lyssande på hennes låtar. Det kanske dök upp en låt av henne då och då och så lyssnade jag på den. Men nu... Nu är det en favorit!
Just den här låten är en grymt bra låt! En stor favorit måste jag säga!
Jag vet inte riktigt varför jag gillar den? Men oftast med låtar som jag gillar känns det som att jag på något sätt förstår vad de handlar om, även om jag inte kan förklara det i ord, skrift, meningar. Som "What are words", det är en sådan låt. Jag känner att det här, det är en sådan låt med.
Jag kan inte förklara vad den handlar om, men ändå förstår jag mig på den.
- Desutom, en anledning som jag vet säkert, jag blir så glad av den här låten!
1 år sedan...
Igår var det ett år sedan jag spelade på min farbrors bröllop... Wow! Ett år sedan :-)
Kommer ihåg allt som om det var igår. Hur jag vaknade upp på hoetellet i Göteborg... Nej nu ska jag inte berätta om allting.
Jag spelade låten "What are words" på cellon.
Jag har ju spelat i fler år nu. Men det lät säkert väldigt fint då. Jag tänkte inte mycket på hur det lät, jag koncetrerade mig på det jag gjorde, så det inte skulle bli helt fel ju.
Men någonstan har jag nog en inspelning, som jag tyvärr inte kommer lägga upp, men som jag kan gå tillbaka och titta på. Hur lät det då liksom? Jag blir allt lite nyfiken på den frågan.
Då när jag spelade hade jag precis fått den nya cellon. En trekvarts, om jag nu inte har alldeles fel. Innan hade jag en mindre.
Så då var jag ju inte helt van vid den cellon heller. Om man gämför med nu.
- Skickar med en länk till min gammla blogg, ett inlägg där som ni kan läsa/återuppleva alltihop genom några bilder och skrift - http://presentl.blogg.se/2012/may/snacking-om-tre-tva-dagars-resa.html#comment - Hoppas ni klickar in, ifall ni är nyfikana ;-)
