Kyrkospel och att möta människor? - Celloliv 5 år!
Ni vet lyckan när man får öva cello i flera timmar en måndagskväll, var i väg mellan 16:30 och 18:45. Det är sedan tidigare ett faktum att måndagaskvällar är bättre. Speciellt när det finns fina vyer och fantastisk akustik att få spela i. Just igår hördes regnet smattra när det öste ner, mysigt att öva i kyrkan då. Men ljuset är väldigt fint när solen lyser in också, så egentligen gör bilden inte platsen alldeles rättvisa. Jobbade ihop ett program och det blev med pianokomp till alla låtar den här gången. "Visa från Utanmyra", "Gavotte" av Händel, "Älska Mej" och "Autumn Leaves" men jag tänker att jag ger mig in i den sammanfattningen under veckan.
Den 3 oktober 2012 började jag med den här sidan och nu är det fem år sedan! Men det tar ju aldrig slut med cellon och musiken - för mitt musikbibliotek växer ju för alla nya stycken som jag får, och bara att spela i olika tonarter gör att det bli större. Olika genrer och att få ha möjlighet att spela i olika sammanhang, både inom Kulturskolan men också att få göra något med cellon utanför den platsen. Sedan kommer det alltid vara helt fantastiskt att mötas, bara för att jag spelar cello, till exempel när folk undrar över om cellisten kommer tillbaka till kyrkan, det betyder ju att folk minns något. Jag får möta människor via @CelloAllCellist och jag får möten utanför sociala medier. I ett sammanhang där jag också är trygg och vågar stå upp för vad jag gör och vem jag är. Jag har för mig att jag pratade om uttryck i vårterminens sammanhang, eller det känns som om jag tänker och skriver mycket mer om det nu. Att jag ser och lägger märke till saker i musiken, hittar ett eget uttryck eller kanske snarare försöker hitta uttryck - det tycker jag gör att celloliv också förändras, till det bättre förhoppningsvis. Ju fler funderingar det finns kring ett stycke, desto större möjlighet finns det att utveckla mer. Hur skulle ni förklara det där egentligen? Och på villket sätt tycker ni att celloliv förändras, bättre/sämre? Jag vill att det här med uttryck ska fortsätta komma i mitt cellospel och jag hoppas att den här platsen också fortsätter växa i och med den känslan. Den här platsen betyder så mycket för mig - Grattis celloliv, 5 år!
Kommentarer
Trackback
