Sammanfattning (Cellolektion) 20 november 2017
Avslutar min lördagskväll med att dricka te, ha ett brinnande ljus bredvid mig och studera musik en stund. Det var en seg förkyldning som jag åkte på, som jag nämnde tidigare, höll i sig i början på den här veckan också. Så i onsdags blev jag än en gång hemma från orkestern... Sådär lite småångest över det. Faktiskt från skolan med, fast jag tror att jag behövde pausa en dag för sedan har jag känt mig mycket produktivare. Så jag tog i alla fall helg med ett leende - den lyckan med tanke på hur hösten har varit.
Skolan har varit en process under hela höstterminen. En process som har blivit bättre, vilket gör mig så mycket mer motiverad och peppad. Gladare? Men ja, det har påverkat musiken och cellon. Vilket jag egentligen hatar att det har gjort. Jag behöver cellon för att fungera som bäst.
Nästa steg är att hålla igång både musiken och skolan, hitta en balans. Jag vet att den balansen säkert kommer och går och jag vet att jag kommer sitta här och uttrycka mig både positivt och negativt under tiden, säkert under alla tre år. Men jag är så tacksam över att allt äntligen går i en utvecklande riktning.
Min tanke var att försöka skriva några rader om styckena som jag övar på just nu.
"Cello Suite No. 3 in C Major, BWV 1009", Bourrée 1 och 2. I måndags fick jag lite nya stråk i första delen med några bågar som försvann till exempel. Vet inte riktigt hur jag ska förklara? Saknar övningsvideos, ibland kan saker vara svårare att förklara känner jag. Kanske laddar upp en video under söndagen på Instagram, @CelloAllCellist så kanske ni förstår hur jag menar. Får stycket bättre kortare karaktär och inte så att det flyter ihop? Jag är nyfiken på vad ni använder för stråk? - skicka en bild? Vilka stråk passar egentligen för stycket, tänker jag också på. Gemom frågeställningar som var bågarna ska vara, hur karaktären ska vara på olika ställen. Men det är intressant att studera olika!
Sedan längtar jag så mycket efter att spela in del 2! Just nu vill jag få fram ett tempo ännu mer, bygga på att musiken får gå framåt och växa. Även fokus på olika karaktärer, fram till en ton, sedan svagt när nästa fras börjar. Juste, de olika fraserna kan jag vara mer uppmärksam på.
Händelstycket - började komma in i ett bra tempo igen efter i måndags genom att lyssna in stycket mer och blir bättre på att ha stämma två i åtanke hela tiden. Till exempel ger det mycket hjälp att veta att Cello2 har samma stråk på några ställen. Eller att veta om att jag kommer in samtidigt som Cello2 efter en paus.
I måndags var det en lite frustrerad Hanna som först spelade igenom stycket. Förirrade mig helt några gånger, jag som annars inte brukar tappa bort mig på de ställena? Bara en aning stressutvecklande.
Övar annars mer på mittendelen, fast jag vill verkligen inte lägga för mycket energi på något som känns som att det ändå börjar låta okej. Helhetstänk för hela stycket är nog rytmen. Kanske att jag nästa gång försöker vara så duktig att jag värmer upp med en skala i den rytmen, liksom för att komma fram till ett svar redan innan. Nej jag vet, inte duktig - nyttighet menar jag nog snarare.
Nu får ni ha det fantastiskt med ljuva toner några dagar, och nej inte bara med Bach, så hörs vi förhoppningsvis på torsdag igen.
Kommentarer
Trackback
