Fiolliv och cellostråke?

De senaste dagarna har jag cyklat väldigt mycket. Så skönt att kunna ta fram cykeln nu! Var ute och cyklade på kvällen och kände hur vinden brusade i öronen och hörde fåglarna kvittra. Fick sådan sommarfeeling. Jag tänkte på en sak - när jag satt där så kom jag på att man sitter så ihopsjunken på cykeln Eller är det bara jag? Sträcker på mig lite och tänker att jag sitter på en häst. Okej, men Hanna, vad har cykeln att göra med musik? Vi har en fiol hemma som jag stått med en hel del de senaste dagarna. Här kan jag också komma på att man står så ihopsjunken. Okej, nu är jag inte violinist då... Det här är väl något man gör utan att tänka på det, sjunker ihop - men vänner, sträck på er! Vi är alla en individ, en individ som det bara finns en av. Känn er speciella och sträck på er - jag tror på dig! På tal om fiolen, det är väldigt lätt att fastna i den just nu. Min stråke sprack i förra veckan när jag skulle öva!? Taglet har helt lossnat. Så, när jag inte har någon cellostråke är det inte så lätt att ta tag i övningen, eller komma in i de där övningstankarna/övningsfeeling. Eftersom att fiolen har en stråke (saknar dock en sträng) så det lite roligare att stå och spela på den. Haha, jag har insett hur det lät precis i början när jag spelade cello, för det låter på precis samma sätt nu. Väldigt gnissligt... Men det kommer lite melodier faktiskt. Stackars grannar! Kanske borde jag döpa om bloggen till fiolliv? Jag har faktiskt testat att spela med fiolstråken på cellon och det funkar! Men alltså, det känns rätt så platt på något sätt med fiolstråken, platt på ett nästan "obehagligt" sätt. Vet inte riktigt om cellostråken är mer böjd på något sätt och att fiolstråken är mer rak? Ja, kanske. Jag saknar cellostråken väldigt mycket dock och jag håller tummarna för att kunna fixa det här med stråken till onsdag (orkester). Idag ska jag i vilket fall som helst komma iväg på cellolektion, med eller utan stråke, så förhoppningsvis får jag lite ny övningsfeeling då. Kanske greppar jag fiolstråken när jag kommer hem, nya tankar och nya funderingar - sitta och filosofera i en video. VI hörs snart igen, kanske mer om cykling? Eller kanske mer om musik och jag tror ärligt talat att jag behåller namnet celloliv!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0