"Inga bågar", omväxling förnöjer, terapi

"Det är som vägar som det inte finns slut på. Sluten och fortsättningarna måste jag själv hitta."
Solen sken in i klassrummet sista timmen idag. Superhärligt! Fick mig att le.  
Så fort jag kom hem satt jag ner sen stund med detta. Det som är inringat i första takten var för att visa mig själv att "Inga bågar". Annars binder jag ihop alla tre tonerna/gör en båge för alla tre tonerna. Smartast är väl att skriva ut stråk, alltså först ner sen upp. Men om det inte ger sig får jag ta och göra det. Det är snabbt märker jag att jag tröttnar på det tillslut och sitter och bara spelar bågar. Då binder jag ungefär ihop 3 och två i varje takt. När jag satt ner en stund senare vid datorn lyckades jag få ner en bit av "Cello suite no.1 in g major". Resten får jag gå vidare med att lyssna och tyda de suddiga noterna. Så kul, och så får det dessutom min hjärna att arbeta. Jag lever nog mycket den här veckan på att hålla igång, jobba, göra saker. Lektioner får mig att bli okoncentrerad, SV, ENG , Matte osv. Enkelt att jag glider iväg till allt sämre då. Men t ex det här med att skriva ner en låt. Det får mig att jobba och tänka på ett helt annat sätt. På fredag ska jag ut med kameran och tänka i bilder. "Hur blir det från denna vinkel?" Omväxling förnöjer. Nej men. Det blir mycket som en terapi att hitta sådant som får mig att jobba den här veckan.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0