Sammanfattning (Cellolektion, orkester) - 10, 11 februari 2014
I måndags så fick jag en låt. "Concertino no.1, F major". Rolig som jag är har jag redan sutttit och kollat upp den låten på Yutube. Jag skulle vilja säga att den är svår. Och det säger jag också. Fast den är inte svår på det sättet. För fyra år sedan skulle jag tyckt att den som kan något sådant måste vara ett proffs, väldigt duktig. Fast idag tycker jag att den är svår på ett helt annat sätt. Det är nästan så att den är enkel. Fast inte egentligen sådär enkel. Bara enkel, men svår. ändå. Om ni förstår mig, kanske ni känner igen er? Men mer om den låten senare i veckan.
På orkestern igår körde vi igenom alla låtarna, och jag har en del att säga till om, om varje låt. "Tröstevisa". Jag säger bara, rytmen. RYTMEN. Måste öva. Eller rättare sagt, måste få in rytmen. Dessutom, fast det äar inget med spelandet att göra, står det inga taktnummer, så måste skriva in i veckan. Annars, tappar jag enkelt bort mig sen. "Colors of the wind". Den här låten gick så mycket bättre än förra veckan tycker jag. Jag hoppas nu bara att det håller i sig nästa vecka. "Phantom of the opera". Störs så mycket av de här sänkningarna på b:et. Det låter så fel i mina öron. Störs verkligen av det då. Då tycker jag att det går dåligt efteråt osv, osv... Egentligen tror jag ju att det låter helt ok, när jag tänker efter. Men, bara att öva, och få in den där känslan av att det faktiskt låter ok. Och vet ni en rolig grej? Vi fick en ny låt. Fast ny och ny, vi fick den förra veckan (som jag skrev om då.) bara att vi inte fick med oss den hem då. En "March". av Prokofief. Jag kan inte säga något om den närmare så här den här veckan. Då vi inte spelade igenom den då. Mer om den här låten, om inte det här mannen i snart!
Slinker in också och säger att vi fick veta en rolig grej! Mer om det när det närmar sig. Fast ni kan ju klura på vad det är medan ni väntar. Ni kanske hunnit klura ut det medan jag sitter här och är knäpptyst. Nämner, än en gång, innan jag avslutar att vi har en rolig vår framför oss.
Kommentarer
Trackback
