Försöka, kämpa...

Varför skulle det bli så igår, varför skulle jag just inte vara nöjd igår? - Något som bubblat i mitt huvud sedan igår.
Tänkt tanken att det kanske var början på något värre idag, för jag brukar ju känna så efter orkestern, då och då, aldrig efter en vanlig cellolektionen.
Just den frågan skulle jag vilja ha svar på. Varför det just blev på en måndag nu? Men jag har tyvärr inget svar, kanske har ett svar om en vecka.
Nej... Försöker tänka positivt. Ny dag, nya tag. Nu kör vi!
Även om jag kommer bära runt på det den här veckan.
Kämpar, för att jag brinner för det, försöker för att jag brinner för det, tar nya tag varje dag för att jag brinner för det. Cello...
Det måste komma upp och nedgångar, vad skulle ett liv vara annars egentligen? Upp och nedgångar på vägen mot det stora. Konsert. Jag är rädd för det när det går dåligt, men ser ändå så mycket framemot det.
Muntras upp av tanken att i slutänden brukar det ändå gå rätt bra.
Idag är det orkester och jag ska försöka, kämpa. Är glad för det.
Om jag kommer vara lika glad efteråt det vet jag inte men kanske, kanske så bytte måndagen och tisdagen plats just den här veckan? Jag hoppas och jag önskar.
Kramar <3 // Hanna
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0