Veckan innan höstlovet, hårt
Det är veckan innan höstlovet. Det var cello idag som vanligt.
Som ni läst så har jag vart rätt så nöjd de senaste veckorna. Men så pang, så ska det slå ner en sten precis en innan höstlovet. Jag är inte alls lika nöjd som hade önskat. Som jag ville vara så här innan lovet. Det känns för jävligt att inte riktigt le efter idag. Att pressa fram ett leende. Jag drömmer. Jag hopas. Att det går så bra imorgon på orkestern. Efter imorgon, efter orkestern vill jag gå här och le. Jag vill ha ett lov där jag slipper tänka på besvikelse. Jag vill inte att det ska bli som veckan innan sportlovet förra året. Håll tummarna för min skull.
Kommentarer
Trackback
