Det var då...
Det här, det är så himla gammalt. Måste ha fått det någon gång i början av när jag spelade cello.
Och så fullt jag skrev där, slarvigt, mm. Jag lovar, jag skriver mycket finare nu.
Ibland kan jag tänka att "Tänk att jag kan spela det här", att många andra inte kan det.
Det är en härlig kännsla faktiskt. :)
Jag har märkt också att innan brukade jag inte prova spela grejer jag inte fått i läxa, nu gör jag det och de mesta förstår jag mig på. Innan när jag provade så förstod jag inte speciellt mycket alls.
Ja... Jag märker faktiskt att jag har blivit bättre, om jag riktigt tänker efter.
Cellokramar <3
Kommentarer
Trackback
